Ny vetenskaplig idrottsstudie

Forskningsgruppen vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan i Solna har fått en grundläggande undersökning av kiropraktisk behandling hos unga friska manliga medeldistanslöpare publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift. Det är en bekräftelse på skolans långsiktiga och målmedvetna satsning på att aktivt delta i den vetenskapliga utvecklingen av kiropraktiken.
Den aktuella undersökningen är en så pilot studie som skall ligga till underlag för en framtida större studie. Studien är så kallad randomiserad och kontrollerad studie, vilket innebär att deltagarna slumpmässigt fördelats mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Kontrollgruppen undersöktes på samma sätt som behandlingsgruppen, men fick inte kiropraktisk behandling under undersökningsperioden. Resultaten visade att kiropraktisk behandling kan förbättra höftleds extensionen bland unga medeldistanslöpare med uppmätt rörelsebegränsning, men att behandlingseffekt gällande löphastighet fortfarande är oklar.

EFFECT OF CHIROPRACTIC TREATMENT ON HIP EXTENSION ABILITY AND RUNNING VELOCITY AMONG YOUNG MALE RUNNING ATHLETES
Sandell J, Palmgren PJ & Björndahl L
Journal of Chiropractic Medicine Volume 7, Issue 2, June 2008 , Pages 39-47

Hela artikeln finns att tillgå på tidskriftens hemsida eller genom att kontakta  skolans forskningsgrupp.

 

Läkarstämman 2007

 

I november 2007 hade Svenska Läkarsällskapet sin årliga riksstämman i Stockholm med temat "Hälsa, livsstil och miljö". Skolans forskningsavdelning fanns på plats och presenterade två studier som efter en vetenskaplig granskningsprocess blivit utvalda av Riksstämman att presenteras under sektionen för rehabilitering och fysikalisk medicin.

Läs mer här:

Förbättring av cervikocefal kinestestisk sensibilitet och subjektiv smärtintensitet hos patienter med icke traumatisk kronisk nacksmärta efter manuell behandling.

Per J.Palmgren, Peter Sandström, Fredrik Lundqvist, Anders Lindeberg, Hannu Hekkilä.

Cervikocefal kinestetisk sensibilitet avser känsligheten för vinkelförändringar i lederna i nacken, en funktion som beror på afferens från mekanoreceptorer från den omfattade muskulära och artikulära proprioceptiva systemet. Under det senaste decenniet har intresset ökat för den möjliga betydelsen av cervikal mekanoreceptiv dysfunktion hos patienter med kronisk nacksmärta. Syftet med denna studie var att undersöka förändringar vid repositionsförmågan för huvudet till neutralposition (Head Repositioning Accuracy-HRA), rörelseomfång samt smärtintensitet hos patienter med kronisk cervikalt smärtsyndrom utan tidigare känt trauma.

Ett prospektiv, randomiserad kontrollerad studie; 41 patienter (27 kvinnor, 18 män 18-53 år, medel 31,9) randomiserades till kontrollgrupp eller manuell behandlingsgrupp. Alla patienter undersöktes kliniskt, fick information om nacksmärta och gavs instruktioner om träning baserat på den kliniska undersökningen. Behandlingen var av pragmatiskt slag (High Velocity Low Amplitude- HVLA, och mjukdelsbehandling) med målet att normalisera rörelseomfång och HRA. Subjektiv smärtintensitet, cervikal kinestetisk sensibilitet och cervikalt rörelseomfång undersöktes före och efter studieperioden. Den förelåg ingen skillnad mellan de två grupperna i början med avseende på ålder, kön, subjektiv smärta, rörelseomfång och HRA. Efter fem veckors uppföljning visade behandlingsgruppen signifikant lägre smärta coh signifikant förbättring av alla HRA-komponenter medan kontrollgruppen inte visade någon smärtreduktion och förbättring av endast HRA-komponent. Ingen skillnad förelåg gällande rörelseomfång. Resultaten från denna studie antyder att manuell behandling kan vara effektiv och påverka de komplexa sambanden mellan proprioceptiv sensibilitet och kronisk nacksmärta. Korta, specifika manuella behandlingsprogram med adekvat patientinformation förefaller kunna påverka förloppet vid kronisk nacksmärta.

Publicerat i Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics, 2006; 29:100-6

Nedsatt cervicocephal kinestetisk känslighet, balansförmåga och psykometriska funktioner hos patienter med kronisk nacksmärta.

Per J. Palmgren, Anders lindeberg, Lars Björndahl, Hannu Heikkilä

Behandling och rehabilitering vid kronisk nacksmärta är bitvis bristfällig. Utförlig kunskap saknas om hur tillståndet uppkommer och varför det kan leda till långvariga besvär. Det saknas metoder för att objektivt registrera olika symtom vid nackvärk. I denna studie undersöktes kinestetisk och proprioceptiv förmåga hos patienter med kroniska invalidiserande nacksmärtsyndrom som resultat i långtidssjukskrivning. En kohortstudie av konsekutiva patienter vid multidisciplinär yrkesrehabiliteringsklinik; 126 patienter med långtidssjukskrivning på grund av kroniska smärtproblem ( 40 män, 86 kvinnor). Kontroller utgjordes av 39 yrkesaktiva friska individer utan whiplashskada ( 15 män, 24 kvinnor). Förmåga att återställa huvudpositionen mättes med huvudåterställningstest (HRA) och statistik balans med posturografi. Smärtintensitet och framträdande medicinska symtom registrerades även liksom personlighets profil (MMPI-2). Balansförmågan var sämre bland whiplashpatienter jämfört med övriga grupper. Proprioceptiva dysfunktioner sågs bland whiplashtraumapatienter, patienter med kronisk specifik nacksmärta utan trauma samt patienter med generaliserat smärtsyndrom och fibromyalgi. Patienter med generaliserat smärtsyndrom och fibromyalgi visade sämre huvudåterställningsförmåga vid nackflexion jämfört med de andra grupperna. Signifikant korrelation fanns mellan statisk balansfunktion och psykometriska funktionsmått (MMPI-2-skala). Whiplashpatienter hade försämrad statisk balansfunktion jämfört med kontrollgruppen medan patienter med generaliserat smärtsyndrom visade proprioceptiv dysfunktion för huvudåterställning efter aktiv nackflexion. Resultat från statisk posturografi förefaller vara relaterade till vissa personlighetsprofiler enligt MMPI-2-skala snarare än andra kliniska syndrom. Ingen korrelation sågs mellan personlighetsprofil och kinestetisk sensibilitetstest. Proprioceptiv information från halsryggraden kan vara nedsatt både hos patienter med kronisk specifik nacksmärta och patienter med kroniska generaliserade muskulära smärtsyndrom. Mätning av statisk balans föreföll inte vara speciellt känsligt för att skilja mellan patienter med olika typer av kroniska nacktillstånd utom för whiplashpatienter.

Kiropraktorhögskolan på vetenskaplig kongress

Den 16-17 mars 2007 ägde en vetenskaplig konferens rum i Phoenix, Arizona, USA. Mötet organiserades av Association of Chiropractic Colleges och var den årliga Research Agenda Conference ägnad åt vetenskap och utbildning. Skandinaviska Kiropraktorhögskolan deltog med en studie av kiropraktisk manipulation för att korrigera inskränkt sträckförmåga i höft och bäcken. Undersökningen omfattade unga medelsdistanslöpare (17-20 år gamla) och visade att sträckförmågan kunde ökas med kiropraktisk behandling medan. Kontrollgruppen, som inte fick kiropraktisk behandling, förändrades varken med avseende på höftsträckning eller löphastighet. Den förbättring som man såg i löphastighet hos de behandlade var inte vad man kallar statistiskt signifikant, men med hänsyn till att de var ganska få individer i gruppen utesluter inte resultaten att en förbättring kan äga rum. Vidare studier krävs för att klarlägga detta. Mer information här.

Information om utbildningens vetenskapliga grund,
Klicka här.

Information om den kliniska vetenskapliga grunden för kiropraktik som säker behandlingsform,
Klicka här.

Information om teoretiska förklaringsmodeller för den kiropraktiska behandlingens effekt,
Klicka här.

Vetenskaplig litteraturlista,
Klicka här.