Saco publicerade nyligen 2011 års rapport om de mest eftertraktade yrkesgrupperna på arbetsmarknaden i framtiden. Återigen syns kiropraktor i toppen bland de yrken som anses ha störst möjlighet till jobb efter avslutad utbildning. Här kan du läsa Sacos rapport och se andra publikationer som talar om de goda framtidsutsikterna för legitimerade kiropraktorer.

Här är utbildningarna som ger bäst chans att få jobb.

Se filmen i större format

Alejandra Stringfors är snart färdigutbildad kiropraktor och kommer att gå ut på en mycket gynnsam arbetsmarknad. Här behandlar hon patienten Josephine Brottman, som har ont i ryggen

Skandinaviska Kiropraktorhögskolan, som idag står för kiropraktorutbildningen i Sverige, anser att Högskoleverkets förslag kan vara en framkomlig väg in i den statliga högskolan. De positiva konsekvenserna för kiropraktorstudenterna blir officiella högskolepoäng, större möjligheter att forska efter grundutbildning samt avgiftsfri utbildning. Det ökar också möjligheterna till ökad ömsesidig förståelse och integration med andra vårdprofessioner.

Redan idag är samarbete mellan kiropraktorer och sjukgymnaster uppskattat av patienterna eftersom de olika professionerna kompletterar varandra väl i en vårdkedja. Kiropraktorerna behandlar patienternas smärttillstånd och funktionsstörningar med manipulation och sjukgymnasterna hjälper dem med lämpligt aktiveringsupplägg och rehabiliteringsträning.

Innehållsmässigt finns idag överlappningar mellan utbildningarna för kiropraktorer och sjukgymnaster och därmed en plattform för en gemensam grundutbildning. Det finns dock även betydande skillnader mellan dessa professioner på grundutbildningsnivå.  

– Det är viktigt att den sjukgymnastutbildning som ska ligga till grund för kommande specialistutbildning inom kiropraktik har en tillräckligt stark fokus på både grundmedicinska kunskaper och färdigheter inom undersökningsmetodik, diagnostik och manipulationsbehandling. Annars kan viktiga delar av kiropraktikutbildningens inriktning på grundnivå gå förlorad och kiropraktiken i Sverige riskerar då att på sikt utarmas.

– Vi bedömer att detta är en fråga som har goda möjligheter att lösas på ett bra sätt i dialog med det lärosäte som ska ta över och vidareutveckla den svenska kiropraktorutbildningen, säger Gordana Gedin, rektor på Skandinaviska Kiropraktorhögskolan.

Skandinaviska Kiropraktorhögskolan välkomnar också att Högskoleverket betonar behovet av generösa övergångsregler för studenterna i samband med att kiropraktorutbildningen blir statlig högskola.

För mer information
Gordana Gedin, rektor, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan
08-27 90 05, gedin@kiropraktik.edu
www.kiropraktik.edu

Se även Högskolverkets förslag här

Vi gratulerar även Sofia Hedlund som blev 2010 års Kursetta.

Två glada pristagare, Pernilla Thorman och Sofia Hedlund

Skandinaviska Kiropraktorhögskolan, som idag driver den svenska 5-åriga kiropraktorutbildningen i stiftelseform, är positiv till att utbildningen helt övergår till ett statligt lärosäte, förutsatt att utbildningen då placeras på avancerad nivå. 

– Både utbildningen och kiropraktiken har utvecklats starkt under många år och står idag på god vetenskaplig grund. Tiden är nu mogen för att kiropraktorutbildningen blir en del av högskolevärlden. Det är ett viktigt steg för alla som vill se att kiropraktiken på vetenskaplig grund blir en integrerad del av den svenska hälso- och sjukvården, säger Gordana Gedin, rektor vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan.

– I slutänden handlar detta om att patienter i Sverige får bättre tillgång till bevisat effektiv kiropraktisk behandling, och att andra delar av sjukvården får viktig avlastning.

Det finns flera goda skäl att överföra kiropraktorutbildningen till den statliga högskolan, bland annat följande: 

• Kiropraktiken är internationellt mycket utbredd (70.000 kiropraktorer) och har idag en stark vetenskaplig evidensbas. Kiropraktisk behandling inkluderas bland annat i europeiska riktlinjer för hälso- och sjukvården.

• Den svenska kiropraktorutbildningen är idag en av landets längsta utbildningar. Utbildningen fokuserar på de behandlingsområden inom kiropraktiken som har bäst evidensbas. Över halva utbildningen är grundmedicin med en hög andel disputerade lärare och professorer knutna till läkarutbildningar. 

• Som del av den statliga högskolan får kiropraktorutbildningen och dess studenter betydligt bättre möjligheter att bedriva ytterligare forskning.

• Med kiropraktorutbildningen inlemmad i den statliga högskolan ökar integrationen med andra vårdutbildningar, vilket ger ömsesidigt ökad förståelse och sannolikt mer multidisciplinärt samarbete kring patienter och i forskningen. 

• Inlemmandet av kiropraktorutbildningen i den statliga högskolan har på sikt stor betydelse för patienternas möjlighet att få hjälp av kiropraktorer som en del av hälso- och sjukvården.

• Kiropraktiken tillför en vetenskapligt förankrad behandlingsmetodik som idag saknas i vårdkedjan. HVLA-manipulation (High Velosity Low Amplitude) är en av de största och mest särskiljande delarna inom kiropraktiken. HVLA-manipulation är bevisat effektivt och utgör en betydligt större del i kiropraktorutbildningen än i någon annan utbildning eller profession. 

• Fler studenter får ekonomiska möjligheter att genomgå kiropraktorutbildningen om den är en del av den avgiftsfria statliga högskolan. Det finns stor efterfrågan på kiropraktorer, som enligt en Saco-rapport kommer att bli ett bristyrke.

För mer information

Gordana Gedin, rektor, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan

08-27 90 22, 070-827 95 80, gedin@kiropraktik.edu

www.kiropraktik.edu

Pilotstudien omfattade 14 patienter med höftledsartros som stod på Södersjukhusets väntelista för höftledsoperation. Målet var att undersöka vilken korttidseffekt kiropraktisk behandling har på smärta och dysfunktion hos dessa patienter. Patienterna delades in i två lika stora grupper, där endast den ena gruppen fick kiropraktisk behandling. FIera olika kriterier mättes upp med hjälp av HOOS-formulär (Hip disability and Osteoarthritis Outcome Score) och VAS-formulär (Visual Analog Scale).

Inom gruppen som fick kiropraktisk behandling fick man fram både kliniskt och statistiskt signifikanta förbättringar efter tre veckors behandling. Patienternas smärta (enligt VAS) minskade här med 51 procent, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen som inte fick kiropraktisk behandling var 6,8 procent. Patienternas livskvalitet (enligt HOOS) ökade med 62,2 procent i gruppen som fick kiropraktisk behandling, men minskade med 8,3 procent i kontrollgruppen.

– Den här pilotstudien visar att kiropraktik kan ge stora fördelar dels för patienterna i form av minskade besvär, dels för sjukvården i form av avlastning och ett eventuellt minskat behov av höftledsoperationer, säger en av studiens författare Pernilla Thorman, som är legitimerad kiropraktor och forskningsadministratör vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. Varje år utförs i Sverige cirka 14 000 höftledsoperationer. En sådan operation behöver i regel göras om efter 10-15 år.

– Kan man genom kiropraktisk behandling skjuta fram behoven av operationer, och i vissa fall kanske även undvika operation helt, bör detta bli en intressant möjlighet för både patienterna och sjukvården, säger Pernilla Thorman.

Läs studien här.

För mer information:

Pernilla Thorman, legitimerad kiropraktor och forskningsadministratör, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan,

08-27 90 05,  thorman@kiropraktik.edu

Alexander Dixner, legitimerad kiropraktor, Skandinaviska Kiropraktorhögskolan,

08-27 90 05, dixner@kiropraktik.edu

Tobias Sundberg, Med dr, forskare, Karolinska Institutet,

08-524 83 881, tobias.sundberg@ki.se

Fredagen 12 februari försvarade Tobias Sundberg sin doktorsavhandling inom Integrativ Medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. Skandinaviska Kiropraktorhögskolan ser den forskning som Tobias bedriver som ytterst angelägen och har därför bidragit med forskningsanslag för de experimentella studierna.

Läs gärna Tobias avhandling “Exploring Integrative Medicine for Back and Neck Pain – On the integration of manual and complementary therapies in Swedish primary care”.
Till abstract

Tobias Sundberg har forskat i fem år under ledning av docent Torkel Falkenberg vid Centrum för studier av komplementärmedicin (CSC).

Disputationen genomfördes med professor Claudia Witt, Institute of Social Medicine, Epidemiology and Health Economics, Charité University Medical Centre, Berlin, Tyskland som fakultetsopponent och betygsnämnd bestod av;  Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Professor Vinod Diwan, Institutionen för folkhälsovetenskap Enheten för global hälsa (IHCAR), Karolinska Institutet, Docent Elisabet Stener-Victorin, Institutet för neurovetenskap och fysiologi, Institutionen för fysiologi/endokrinologi, Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet.